När borrkronan möter betong mitt bland folk

Föreställ dig ett torg i centrala Göteborg en tisdag förmiddag. Pendlare med kaffekopp i hand, barnvagnar som rullar förbi, leveransbilar som trängs. Och mitt i alltihop – ett team som ska utföra kärnborrning genom 400 millimeter armerad betong. Det är ingen situation som tillåter slarv.

Kärnborrning i offentlig miljö är en helt annan historia än att borra i en tom industrilokal. Varje moment kräver planering. Varje risk måste identifieras innan borrkronan ens snurrar. Och ändå – det görs varje dag, runt om i Sverige, med imponerande precision och säkerhet. Men bara när rutinerna sitter.

Riskbedömning innan ett enda hål borras

Det börjar långt innan någon ens packar utrustningen. En ordentlig riskbedömning är grunden för all kärnborrning i offentliga miljöer. Vi pratar om att kartlägga dolda installationer – vattenledningar, elkablar, fjärrvärmerör, fiberkabel. En missad ledning kan innebära allt från ett strömavbrott i ett helt kvarter till en livsfarlig situation för operatören.

Ledningskollen är ett självklart första steg. Men lita aldrig blint på ritningar. Gamla byggnader har en tendens att gömma överraskningar. Jag har hört historier om team som hittat vattenledningar från 1920-talet som inte fanns på en enda karta. Därför kompletteras alltid dokumentgranskningen med scanning – betongröntgen eller GPR (Ground Penetrating Radar) – innan borrkronan sätts mot ytan.

Och sen har vi själva konstruktionen. Är det en bärande vägg? Förspänd betong? Spännarmering som absolut inte får kapas? Det här är frågor som måste besvaras av en konstruktör, inte gissas fram på plats.

Avspärrning och skydd av tredje man

Tredje man. Det är facktermen för alla som råkar befinna sig i närheten utan att ha med arbetet att göra. I offentlig miljö är det i princip alla. Och det är ditt ansvar att skydda dem.

Avspärrningar ska vara tydliga. Inte en halvhjärtad plastkedja mellan två koner. Vi pratar ordentliga barriärer, skyltning med kontaktuppgifter, och vid behov – trafikavstängning i samråd med kommunen. Vid kärnborrning i gatumark eller på trottoarer behövs ofta en trafikanordningsplan (TA-plan) som godkänts av väghållaren.

Men det räcker inte med fysiska barriärer. Buller är en faktor. Vattenhantering likaså – kylvattnet som används vid kärnborrning måste samlas upp och får inte rinna ut okontrollerat på gångbanor där folk kan halka. En enkel sak som en slangklämma som lossnar kan skapa en hal yta på sekunder. Och en äldre person som faller på en blöt trottoar? Det är en olycka som aldrig borde ske.

Personlig skyddsutrustning – mer än bara hjälm

Hjälm, skyddsglasögon, hörselskydd, skyddsskor. Grunderna. Men vid avancerad kärnborrning i offentlig miljö krävs ofta mer.

Vibrationsdämpande handskar är ett måste vid längre arbetspass. Vibrationssjukdomar utvecklas smygande – du märker ingenting förrän skadan redan är gjord. Andningsskydd behövs när du borrar i material som kan innehålla kvarts eller, i äldre byggnader, asbest. Och ja – asbest förekommer fortfarande. Oftare än folk tror.

Sen har vi fallskydd vid arbete på höjd, reflexvästar vid arbete nära trafik, och i vissa fall ansiktsskydd vid horisontell kärnborrning där det finns risk för utkast av material. Varje situation kräver sin egen bedömning. Det finns ingen universallösning.

Utrustningens roll i säkerhetsarbetet

Dålig utrustning dödar. Så enkelt är det.

En kärnborrmaskin som inte är ordentligt förankrad kan slita sig loss med enorm kraft. Vakuumfästen fungerar utmärkt – på rena, släta ytor. Men på en ojämn fasad eller en fuktig betongplatta? Då behövs mekanisk infästning. Expanderbult i golv eller vägg. Inget snålas med här.

Borrkronans skick spelar också roll. En sliten krona kräver mer tryck, genererar mer värme och ökar risken för att maskinen hakar. Regelbunden kontroll och byte av segment är inte en kostnad – det är en investering i säkerhet. Och kylvattentillförseln måste fungera felfritt. Torrborrning utan rätt utrustning skapar extrema temperaturer och damm som ingen vill andas in.

Faktum är att de flesta incidenter vid kärnborrning inte beror på otur. De beror på bristande underhåll eller felaktig montering av utrustningen. Saker som går att förebygga. Varje gång.

Kommunikation och samordning på plats

På en offentlig arbetsplats finns det sällan bara ett team. Grävare, elektriker, plattsättare – alla ska samsas om samma yta. Utan tydlig samordning uppstår kaos. Och kaos är säkerhetens värsta fiende.

En BAS-U (byggarbetsmiljösamordnare för utförandet) ska finnas utsedd. Den personen har ansvar för att koordinera så att inte en grävmaskin plötsligt börjar schakta två meter från där kärnborrningen pågår. Det låter absurt, men det händer.

Dagliga morgonmöten – korta, fem minuter – där varje team berättar vad de ska göra och var de ska vara. Det är så enkelt. Och det räddar liv.

Operatören som utför kärnborrningen behöver också kunna kommunicera snabbt om något oväntat inträffar. Hittar du armering där det inte borde finnas? Stopp. Känns vibrationen annorlunda? Stopp. Kommer det lukt av gas? Omedelbart stopp och evakuering. Inga diskussioner.

Dokumentation och uppföljning

Varje kärnborrning i offentlig miljö ska dokumenteras. Inte för byråkratins skull, utan för att kunna spåra vad som gjorts om problem uppstår senare. Var sitter hålen? Hur djupa är de? Vilken diameter? Stötte man på något oväntat?

Men dokumentation handlar också om att lära sig. Vad fungerade bra? Vad kunde gjorts bättre? De bästa teamen jag sett behandlar varje uppdrag som en möjlighet att skärpa sina rutiner ytterligare. Det är skillnaden mellan ett företag som bara klarar sig och ett som bygger ett rykte av professionalism.

Och vet du vad? Beställare märker skillnaden. Kommuner, fastighetsbolag, entreprenörer – de vill jobba med team som tar säkerheten på allvar. Inte för att det står i upphandlingskraven, utan för att det syns på resultatet. Färre incidenter. Färre förseningar. Bättre jobb.

Säkerhet är inte en kostnad – det är ett arbetssätt

Det finns en seg myt om att säkerhetsarbete bromsar produktionen. Att det tar tid som kunde lagts på att borra. Men verkligheten visar motsatsen. Team med starka säkerhetsrutiner jobbar snabbare, inte långsammare. Varför? För att de slipper hantera incidenter, stillestånd och skadeanmälningar.

Kärnborrning i offentlig miljö kommer alltid att innebära risker. Tunga maskiner, roterande delar, vatten, el, och människor som rör sig i närheten. Men med rätt riskbedömning, rätt utrustning, rätt skyddsutrustning och – kanske viktigast – rätt attityd, kan de riskerna hanteras. Varje dag. Varje hål.

Det handlar inte om att vara rädd. Det handlar om att vara förberedd.

Se mer info här: kärnborrning.se

29 okt. 2026